Blogg gratis Logga in

Tomas Å

sonik | 10 Apr, 2007 | Huvudkategori | (1014 Läst)

Påskfylla

Båtvård, alkohol och träning.

På Påskafton jobbade vi med båten och bjöd sen Christian och Stabbe på påskmiddag. Mockträskkräftor, löjrom, lammstek och potatisgratäng. Det blev gott. Jag benade ur lammsteken, stötte vitlök, rosmarin och timjan med rapsolja i morteln och maserade in steken och band ihop den. Bredvid i ugnen ställde jag potatisen med lök, massor av grädde. Jag ”återföll” rejält på alkohol. Jag kan inte dricka normalt. Jag blev skitfull och fick gå och lägga mig vid halvelva och fick minneslucka sista halvtimmen. Jag bör inte dricka. Jag har tidigare hållt upp flera år och lärt mig att livet funkar utan alkohol. Jag mår bättre, tränar bättre, dansar bättre och det blir skitbilligt att gå på krogen. Men jag känner ändå fortfarande sorg för att jag inte ska dricka. Lite sjukt!

Trots bakfylla på påskdagen gjorde jag ett bra långpass... Och igår ett bra intervallpass 60*15-15. Svinskönt!




sonik | 10 Apr, 2007 | Socialt arbete | (841 Läst)

Mitt jobb

I mitt jobb kan jag inte avgöra om jag gör nått bra på en gång. Mitt arbetsredskap är nämligen främst samtal med klienter. Det är svårt att avgöra om ett sånt kommer att hjälpa klienten att missbruka mindre. Detta har medfört att utvärdering i mitt yrke traditionellt gjorts genom att vi observerar hur en klientrelation utvecklas, detta naturligtvis vid sidan av om personen verkar hålla sig mer nykter och att det går bättre socialt för honom eller henne. Men den enda omedelbara utvärderingsmetoden har varit att känna efter hur ett samtal med en klient känns. Det är ingen bra metod för utvärdering. Det kan till och med leda till att klienten missbrukar mer!

Under de senaste åren har vi fått tillgång till forskning som visar hur fel det kan bli men också till metoder som vi direkt kan mäta trolig framgång. Det innebär att känslan som jag upplever vid samtal och kontakter inte blir ett skit viktig egentligen!

Naha kanske en smärre överdrift men ändå?

Det har visats i experiment att personer som vid intervjutillfällen gör uttalanden om sig själv som innebär att hon upptäcker problembeteenden, att hon vill ändra på dessa och bäst av allt åtar sig förändring i större utsträckning kommer att förändra sina beteenden än personer som inte gör det. Detta kanske inte låter så revolutionerande i sig men när det visar sig att antalet förändringsuttalanden lätt kan manipuleras genom att intervjuarens intervjustil. Som exempel är det exempelvis bättre att intervjuaren reflekterar det klienten säger än att han/hon ställer direkta frågor och att intervjuaren använder en icke konfrontativ stil för att ge svar ur en expertroll.

Att ha motstridiga känslor något är vanligt och att ha det kring egna problembeteenden är obligatoriskt. Fenomenet framträder extra mycket vid psykologiska problem. I en bok jag läste användes exemplet torgskräck: ”Jag vill gå ut men jag är livrädd så det går inte.” Vi kallar med ett annat ord för ambivalens och vid beroendeproblem blir den en central del av problemet. Närmande kontra undvikande som konflikt i personen typ. Han/hon vet alla risker med sitt missbruk men trots detta är de bundna av vinster i beteendet till missbruket. Detta tillsammans med att människor är benägna att anta motsatt ståndpunkt i ett samtal är en storartad upptäckt i mitt arbete. Folk gillar helt enkelt inte att bli tillsagda om vilka problem de har och vad de bör göra åt det. Det leder till att jag bör undertrycka min expertreflex att vilja hjälpa och att ställa till rätta och istället låta mina klienter själva definiera sina problem och hur de kan lösa dem. I mitt yrke är det mycket vanligt att vi misstolkar personers ambivalens som att de inte är motiverade till förändring. Då börjar vi (jag) genast tala om hur det är och hur vår klient skall göra. ”Du vet ju själv att du måste sluta ta heroin. Du kommer dö av det.” Detta fast jag vet att just den stilen kommer att minska min klients förändringsprat. När jag är i form gör jag tvärtom istället. ”Du måste inte sluta med heroin, det har gått rätt bra hittills. Risken att dö är kanske större än för svensson men du är så erfaren att risken är liten.” Då är chansen stor att klienten kommer att anta motsatt ståndpunkt och argumentera för förändringssidan. ”Jo, Jag måste sluta. Jag har inget liv.”




sonik | 04 Apr, 2007 | Träning ibland | (795 Läst)

Lunchpuss

Löpning
Totalt 11.3 km - 64 min
(Distans 10 km - 53 min)
Ansträngningsgrad: 14.
Väder: Växlande molnighet +5 till +10
Snittpuls: 163
Ställe: Söder runt
Kommentar: Ett varv på lunchen som gick lätt... Kallt och frisk motvind i Hammarbyhamnen och Årstaviken, varmt och lätt i medvinden på Södermälarstrand och Stadsgården. Vid Tubbycafé (som inte är uppmonterat än) var Dennis med hela sin klass och Evorna att plocka påskris. Jag fick en puss av Dennis och Eva T tråkade mig - Jasså du har tid med sånt på dagarna...



sonik | 03 Apr, 2007 | Huvudkategori | (786 Läst)

Ölen tog slut

Partajet blev basbra! Det är bara det att många går hem allt för tidigt. Några drog hem vid tiotiden. De vanliga blev kvar till klockan tre. All öl tog slut men, vinet räckte, 158 kronor smågodis gick åt men nöt och solrosfrön blev kvar. Trots att vi hade 37 vuxna där kändes det aldrig för trångt, bara trevligt. Jag vet inte hur många ungar det var men många var det.

Dennis sa på fredagskvällen att han ville bjuda Klara i sin klass. Han fick ringa henne och hon blev jätteglad och han med när hon tackade ja. Jag tycker att det var helkul! Vi har noggrant sett till att inte genera honom med att han skulle vara förtjust i henne eller så då kommer vi att förstöra den relationen direkt. Han är oerhört känslig gällande företeelser kring ”kärlek” just nu. Men, de höll sig nära varandra ända tills hon blev hämtad.

En amris, som Adam vi har träffat via couchsurfing.com sov över och åkte vidare till Spanien på söndagen. Han drog till Arlanda och jag drog ut i mina nya dojor och sprang strålande lätt långpass. Fyra kilometer längre än mitt förra för tre veckor sen fast jag låg på samma medelpuls. Dessutom gjorde jag en farthöjning efter nittio minuter. Men helvete va ont jag hade i fötterna när jag kom hem. Jag kunde knappt gå och fick lägga mig i badet med fötterna i högläge. Kan mina nya Asics vara för instabila? Det är ju ändå mitt tredje par.

Det går mycket lätt att träna just nu. Det är svårare att få tid för det. Jag brukar skolka lite kring lunch för att honna med men det är som sagt hur körigt på jobbet som helt nu. Igår blev det premiär med kort ärm. Det var bara lite kyligt i början. Idag måste jag kuta på hemma istället. Min jourförmiddag fördärvades av en anmälande fästman som vägrade lägga på luren.

Mina klienter sköter sig inte nu. Är det fullmåne eller? En spöa sin far och vandaliserade hans lägenhet, en tar amfetamin med barn i magen, en vill inte komma ut från tvångsvård och de andra tar sina de vanliga återfall och sånt. Ibland påverkar det mig så att jag skiter i allt och sitter och kollar www.myspace.com eller skriver dagbok eller spelar backgammon istället. Eller det kanske bara är ett bra skäl för mig att få lata mig.




sonik | 31 Mar, 2007 | Huvudkategori | (812 Läst)

Varning

Vaknade vid sju, låg och småsnusa i soffan med Lillgrabben. Men sen halv tio har vi städat! Nu är det klart. Jag ska vila lite sen gå och handla de sista småsakerna. Vi har satt upp varningslapp i hissen med döskalle på! Jag vet inte vem som är mest uppspelt inför partajet, jag eller ungarna?

Nu skiter jag i jobbet och skall bara ha kul. Det har jag haft svårt med tidigare...

Jag har också hängt upp en elwahylla i grabbarnas rum och några tavlor. Keith Harrings glas hade spruckit i ett hörn men det sket jag i.

 Läs mer...

En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå E-butik och Hemsidor